Dax att dekaltrimma Subarun?
Kaxigt så det räcker och blir över... Går att beställa här.
Björnbesök...
20 -30 skitar runt platsen, älgskallarna spräckta och utdragna... allt talar för att björnen vart på besök ett flertal gånger.
;)
Att ta spåret själv...
Vi drog "tussen" över några vattenhål, en myr och sen över en torr grusväg och upp i en nyröjd ungskog... spåret blev ca 540 meter.
Jag satte på Qajsa "Astrid" och tog ut henne ur bilen. Redan på väg mot spårstart så ser jag på henne att `här luktar det minsann gott`.
Vid spåret konstaterar jag snabbt att hon vet vad hon ska göra så jag släpper henne direkt, och hon drar iväg. Jag stannar vid vägen och övervakar spårningen via "Astrid".
Det går lite fort ibland, då hon missar vinklarna med några meter... men hon kommer snabbt på att det är fel så då ringar hon direkt. Qajsa fixade spåret galant, och hade inga problem med vare sig grusvägen eller vattenhinder.
På vägen hem från skogen klev en älg över vägen. Den var vi naturligtvis tvungna att spåra, så selen åkte på och vi, jag och Qajsa, spårade älgen ett par hundra meter. Kanon!
Hund-TV:n
Framme vid målet...
Hundförarens utrustning...
Pryltokig kanske man skulle kalla sig själv egentligen... Jag har nog utrustning för att kunna klä upp en hel jägare till... fullt utrustad.
Så jag tänkte visa lite av den utrustning som jag klär på mig när jag och Qajsa drar på jakt.
Tikka M595 kal. 308 med Aimpoint Micro H-1 och det stora magasinet för 5 patroner.
Swedteams hundförarväst
Stickkniv för avfångning. Jag har givetvis en vanlig kniv också i bältet...
Haglöf Rumblarpack.
Här har jag en vattenflaska, kameran samt den extra långa antennen till "Astrid".
Det finns även plats för lite fika om man så vill...
Garmin Astro 220 Nordic ( läs "Astrid" )
Hunter MK 24 31 MHz
Stövlar från Le Chameau
Men det är ju inte prylarna som gör jägarn... eller hur? ;-)
Kalv...
Under lördagen skällde Qajsa ståndskall på ko med kalv i ca 4-5 minuter, tyvärr så var det en riktigt elak ko som frustade och slog efter hunden. Så efter en stund så ville inte Qajsa skälla nå mer utan hon kom tillbaka till mig...
Riktigt synd att jag inte hann in för ett skott så hon hade fått lyckas när hon skällde så bra från början.
Hoppas nu bara att hennes självförtroende inte fick en allt för stor törn av detta utan att hon tar nya tag i oktober.
Jaktveckan...
Qajsa har fått gå varje morgon, men har ännu inte fått nån älg att stå still så hon kan skälla på den. Hon har drivit älg förbi mig tyst, vilket en del säger är bra, men vi har haft oturen att husse inte lyckats komma till skott någon av gångerna. Hon är helt klart en rikigt duktig spårare, det ser jag på pejlen då hon drar iväg på något färskt...
Nu hoppas jag bara att hennes sök blir större och att hon kommer på knepet med att gena lite när hon får vind av dem...
Men hösten är lång och det kommer fler chanser!
Denna fina 17 taggare sköts av en passskytt en av dagarna... en fin bit på 285 kg.
Mobilblogg
Idag fick jag skjuta en kviga på pass. Med på passet var lillasyster, hon var även med på morgonen då farsan sköt en oxe. En bra början på älgjakten...
Nu drar det igång!
Imorn åker jag med fullpackad bil ner till jaktkojan för att tillbringa nästa vecka där tillsammans med mina jaktkamrater.
HÄRLIGT!!!
Ikväll ska det sista packas... ingenting får glömmas. Eller egentligen så gör det inte så mkt om jag glömmer nåt, har ju numera bara 1,5 mil mellan hemmet och jaktkojan.
Qajsa är lyckligt ovetande om vad som komma skall... det är ju hennes första höst som jakthund. Det ska bli rikigt roligt att få gå med henne och se henne utvecklas.
Ha det fint nu alla läsare!
Skitjakt på er!
248...
Skytten, som jag bor granne med i Fugelsta, fick på två smällar när björnen jagade hunden ut ur en contorta-ungskog.
Jag var direkt där med Qajsa... såklart! Alla chanser att få nosa björn måste tas, och när det nu dessutom var i byn så... ja ni fattar.
Qajsa är otroligt cool runt björnar, det är precis som om hon tycker/tror att det är normalt nu med döda björnar till höger och vänster. Hon marcherar direkt fram och börjar undersöka björnen från topp till tå.
Efter att hon fått nosa en stund så lät jag henne sitta bunden ca 20 meter därifrån, och en sak är då säker... hon är den lugnaste och självsäkraste hunden jag haft. Hon ligger lugnt och stilla och tittar på allt folk och alla hundar som i omgångar kom och gick... så otroligt skönt med en sån hund.
Qajsa kollar in nallen...
skogstokig med björnen...
