Älskade snöflinga...

Snö...

Varför vill du så gärna ner i min nacke? Vad har jag gjort dig? Varför så bitter?
Är ditt enda nöje att se mig huttra när du sakta rinner ner längs min rygg?

Jag vet att en snöflingas liv är kort, men försök att ta tillvara på den tiden du får.

Istället för att sikta på folks nackar kan du väl vara glad och lätt.
Vara en glädjekälla för alla glada barn med pulkor...

Tänk om! Det är mitt råd till dig kära snöflinga...

Kommentarer
Postat av: Junitjej

Fin dikt!

2006-11-02 @ 08:54:05
URL: http://junitjej.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0